Sagas första sjukhusbesök.

Saga har varit extremt trött de senaste 3-4 dagarna, hon har i princip sovit & ätit, inte ens bajseriet har funkat som det brukar. Jag har känt mig lite orolig men viftat bort de känslorna & tänkt att hon har välen tillväxtperiod & behöver därför sova mer. Igår så sov hon t.o.m. över amningarna, vi var tvugna att väcka henne för att hon skulle amma, men fortfarande viftade jag bort tankarna om att allt inte var som det skulle. När gästerna gått hem igår tänkte vi åka till Kista centrum för äta middag & shoppa lite. I bilen på väg till Kista fick jag bara en känsla att jag skulle titta till Saga & hon var okontaktbar! Så Kim körde i ilfart till Sös, den paniken och rädslan jag kände under tiden (ca. 5 min. kanske) har jag aldrig känt och vill självklart aldrig känna det igen. Fy fan, det var verkligen hemskt! Vi rusade in på barnakuten (efter att ha kört fel i stridens hetta), anmälde oss i receptionen & jag bara grät... Vi fick komma till ett eget väntrum & efter en stund kom en doktor in, då hade Saga piggnat på sig, läkaren undersökte Saga, de tog blodprov i Sagas lilla tå. De tog även urinprov, de stack henne rakt genom magen och ner i urinblåsan, den klantiga jävla sjuksköterskan lyckades inte få ut något urin han sa bara "Ojdå, ibland kan urinblåsan gömma sig", så de stack henne helt i onödan. Till slut fick vi komma upp på en avdelning och där har vi fått vara hela natten, Saga blev sitt vanliga jag efter någon timme & har ätit, bajsat & varit vaken som vanligt sen dess. Blodprovet visade inte på någon infektion, inte heller det ena urinprovet (det satte en påse som uppsamlare) visade något, svaret på det andra urinprovet får vi imorgon. Alltså var ingenting fel, det känns ju jättebra, men vi har heller inte fått något svar på varför hon var okontaktbar... Vi blev utskrivna idag vid 14-tiden. Saga har varit precis som hon brukar idag & det känns självklart helt underbart.

 Saga sover sött, helt omedveten om vad hon "ställt" till med..

  Mor & dotter myser.

 Nu får det vara nog, nu vill jag hem...

 Far & dotter myser.

Kommentarer
Postat av: Anna

usch vad hemskt! men vad skönt att hon bättrar på sig, hoppas du får en bra dag imorgon =) kram!

2007-10-28 @ 23:04:38
URL: http://lillan84.blogg.se
Postat av: angelica

usch! låter inte bra :/
men bra att de är bra nu :)

2007-10-29 @ 00:07:42
Postat av: Fia

Usch vad hemskt, men skönt att det gick bra iallafall!Stor Kram!

2007-10-29 @ 08:22:48
Postat av: Anna

Anna: Ja, det var hemskt! Men nu är ju allt bra! Kram
-
Angelica: Ja, superduperskönt att hon är sitt gamla vanliga jag.
-
Fia: Ja, jätteskönt att hon är som hon ska min lilla sessa. Kram

2007-10-29 @ 09:38:27
URL: http://ivantanstider.blogg.se
Postat av: NaTTeLi

Å fy.. Jag skulle nog inte ens kunna tänka mig hur läskigt det måste ha varit.. Riktigt obehagligt.. Usch usch usch!!

2007-10-29 @ 23:13:25
URL: http://flugovalpen.blogg.se
Postat av: Anna

Natteli: Det var så jäkla obehagligt. Önskar inte att nån behöver kännaden rädslan o paniken.

2007-10-30 @ 10:38:53
URL: http://ivantanstider.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0