The end of the story.
Många av er läsare har säkert lagt märke till att jag knappt nämnt Kims namn sedan i julas..
Det beror på en enda sak..
Den 23/12 gick vi skilda vägar. Det känns för jävligt, ensamt och som ett stort jävla misslyckande! Ingen vore gladare och lyckligare än jag om det funkade för oss. Det var jag som bestämde mig för att jag inte orkade ha det som jag hade det då. Idag ångrar jag grymt mycket att jag gjorde slut, jag vill försöka en sista gång, men Kim känner att han orkar inte kämpa nå mer. För ja, vi har kämpat, länge! Det tär på förhållandet att bara bo i en etta och det tär på förhållandet att bara en har inkomst. Vi har, från dag ett, bott ihop hela tiden. Vilken kanske inte var så smart, men hur skulle vi ha gjort istället då?
Det här känns så jäkla tråkigt och jag tycker så himla synd om Saga, jag ville ge henne det allra bästa och det kan jag inte göra nu.
Saknaden av Kim och ensamheten får mig nästan att gå under, men jag måste orka för Sagas skull. Jag ångrar inte en sekund att vi valde att behålla henne, men fan, jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att Kim orkade kämpa lite, lite till.
Det värsta av allt första veckorna var att inte ha någon att vänta på, ingen Kim som kom hem efter jobbet. Ja, jag har Saga, men hon är inget vuxet sällskap. Det var skönt att ha en brytpunkt på dagen, om Saga hade en dålig dag kunde Kim avlösa mig en stund. Så funkar det ju tyvärr inte idag, jag får göra allt, städa, tvätta och laga mat med Saga "hängandes på armen".
Vi firar våran förlovning, 2 mars 2006, Tamango Hill, Nerja, Spanien.
Vi i ett nötskal.
Saga och Kim, 8/9-07
Pappa, vi saknar dig! / Anna och Saga.
Sju sanningar om mig som ni inte visste..
Jag har blivit utmanad av Maggi & Mimmi!
Här är reglerna:
- 1. Länka till den som utmanat dig.
2. Berätta 7 sanningar om dig själv.
3. Utmana 7 personer i slutet av ditt inlägg.
4. Lämna ett meddelande till dem du utmanat.
- Mina 7 sanningar:
1. Jag har längtat efter barn sedan jag gick på högstadiet och var tillsammans med första killen. (Nu har jag just "spridit" ut en grej på internet som ingen någonsin vetat om tidigare.)
2. Jag är tidspessimist, går alltid för tidigt hemifrån, tror att det tar dubbelt så lång tid att gå till tunnelbanan än vad det igentligen gör. Jag står alltid och väntar på folk.
3. Jag har grymt kort stubin, tänder till för minsta lilla (dettar har dock bara mina närmaste fått uppleva)
4. Jag har ett fåtal mycket nära vänner, Anna, Victoria, Kim och så mina systrar Ida & My.
5. Jag är perfektionist på ytan, vill att det ska vara snyggt och prydligt här hemma, men hur det ser ut i t.ex. skåp det struntar jag oftast i, tills jag får ett ryck och rensar ur skåpet.
6. Jag är snål när det gäller mig själv, om jag ser något snyggt jag vill ha tar det mig emot att lägga ut "massa" pengar, för saken/klädesplagget är ju bara till mig. Men när det gäller andra anser iallafall inte jag att jag är snål. Sen vet jag inte vad andra tycker.
7. Jag ångrar mig i stort sett varje dag att jag inte sa till min mormor när hon låg inför döden att jag älskade henne, eller jag sa det, men hon hörde det inte och jag vågade inte säga det en gång till, var så rädd att hon inte skulle säga att hon älskade mig. Usch vad jag ångrar mig.
Jag utmanar:
Anna, Nathalie, Josefin, Emma, Marie, Jeanette och Fia
3 saker som alltid finns i min:
Kyl: Mjölk, ägg, lök
Frys: Bröd, blåbär, is
Skafferi: Pasta, havregryn, godis
Handväska: Blöjor, tvättlappar, dubbel uppsättning ombytes kläder
Sminkväska: Mascara, ögonskugga, ögonbrynspenna
Badrumshylla: Linser, deodorant, tandkräm
Tvättkorg: Kläder, handdukar, blåa Ikea-kassar
Skohylla: Gympadojjor, stövlar, ballerinas
Förråd: Kläder, julpynt, möbler
Hjärna: Tankar, kärlek, minnen
Jackficka: Ihopknögglade kvitton, nycklar, mobil
Kryddhylla: Grillkrydda, örtsalt, oregano
Balkong: Har ingen, men hade jag haft: Blommor, möbler, krukor
Barskåp: Har inget, men hade jag haft: Vitt vin, vodka, lakritssprit
Köksbänk: Kaffebryggare, diskmaksin, disk
Fruktkorg: Banan, ananas, vindruvor
Tjyvad från Nathalie.
Jag skulle aldrig...
Utmaningen går ut på att man skall berätta om 8 saker som aldrig skulle ge en chans.
1. Jag skulle aldrig få för mig att smaka på pulverpotatismos igen, av den enkla anledningen att jag får kväljningar av det.
2. Jag skulle aldrig börja jobba som personlig assistent igen, har aldrig mått så psykiskt dåligt som jag gjorde när jag arbetade som personlig assistent
3. Jag skulle aldrig ge mig i en dikussion om jag verkligen visste att jag hade rätt. Hade dock inte gett mig när jag insett att jag gått förlorande ur diskussionen.
4. Jag skulle aldrig säga till en person som ligger inför döden "Jag älskar dig" näst intill ohörbart. En sådan sak gör man bara en gång!
5. Jag skulle aldrig låta en lägenhet på vackra Södermalm glida ur mina händer, men vem sjutton skulle det?
6. Jag skulle aldrig "lämna iväg" Saga till någon jag inte litade på till 99 % (den enda jag litar på till 100% angående Saga är mig själv), aldrig!
7. Jag skulle aldrig smaka på min bröstmjölk, trots att var & varannan människa lyfter på ögonbrynen när man säger att man tycker det är äckligt.
(wops, nu sprack hela idén med listan..)
8. Jag skulle aldrig lägga mig i ett badkar fullt med blodiglar (utan tvekan skulla jag göra allt på min jagskullealdrig-lista, utom punkt 6, bara jag slapp blada bland iglar)
Jag utmanar varenda en utav er, kära läsare... Kom igen nu, ni får ta del utav smarriga detaljer ur mitt liv, nu vill jag veta vad ni aldrig skulle...
comments..
"fin blogg du har -personlig!
jag är trött på alla proffsbloggar med för mkt mode och kändis shit jämt-roligare att läsa om normalt familje liv och så!"
- Fick denna kommentar tidigare idag och den värmde verkligen! Jag menar, det tar en hel del tid att blogga och då är det kul att få respons!
Jag vill jättegärna ha ännu flera kommentarer, vill gärna höra era åsikter om mitt liv & mina tankar. Jag vet också att det är en hel del släktingar, både till mig och Kim som läser, men vet inte riktigt vilka av våra släktingar som läser, det vore kul att veta. Har även hört ryktesvägen att några/någon av mina finska släktingar läser bloggen, ge er tillkänna, vilka är ni?
Kram från en nerspydd men lycklig mamma!
frågor & svar.
1:Hur gamla är du och din pojkvän?
Jag är 21 år gammal, Kim är 18, han fyller 19 den 27/10
2:När fick ni barn?
Vi fick en dotter den 7/9-07
3:Var barnet planerat?
Om det var planerat, varför?
Nej, Saga var inte planerad, men hon var en mkt välkommen överraskning. Vi hade dock inte skyddat oss under våra 2,5 år tillsammans. Sköt hela tiden upp att jag skulle börja med mini-piller, nästa månad tänkte jag hela tiden. Så vi får ju "skylla" oss själva lite. Idag är jag bara glad över att vi inte skyddade oss
4:Hur kände ni när ni blev gravida?
Bestämde ni för att behålla det direkt?
Var det någon av er som var mer osäker änden andra?
Båda två blev mycket glada & nej, tanken att göra abort fanns aldrig där!
Båda var lika säkra på att vi skulle behålla!
5:När berättade ni det för släkt och vänner?
Var det nervöst att berätta?
Vad fick ni för respons?
Den allra första jag ringde och berättade för att vi skulle ha barn var min bästa vän Victoria, sedan ringde jag min ena lillasyster, båda två blev otroligt glada. Min andra lillasyster My fick reda på det efter några dagar (hon var den 3:dje personen på min sida som fick reda på graviditeten) På kvällen samma dag som vi plussade berättade vi för Kims mormor & morfar & Kims mamma. Kims mormor blev inte särskilt glad, hon tyckte Kim var alldeles för ung. Men Kims mamma som själv var 19 när Kim föddes blev jätteglad & Kims morfar blev också glad!
Min pappa fick veta det någon dag efter att vi plussat, han blev också jätteglad.
Mamma fick veta det över MSN, hon var nämligen i Dubai när vi plussade, hon blev jätteglad & firade med skumpa på kvällen. Och resten av min släkt fick veta det efter ca. 2 veckor, de var hemma hos oss för att fira min födelsedag och då hade satte jag på mig en sån där bebis-tröja & alla blev otroligt glada! Min faster bara stod och skrek i våran hall av glädje! :) Jag var jättenervös över att berätta för min pappa & för min farmor, av någon anledning så var jag orolig för att de skulle tycka vi var för unga. Både farmor & pappa blev glada! Farmor sa t.o.m. att "man ska ha barn som ung, då orkar man mycket mer!" Det kändes otroligt skönt att höra.
6:Tänkte ni någon gång under graviditeten att detta kommer vi inte klara?
Nej, så kände vi aldrig!
7:Hur känns det nu efteråt?
Är det jobbigt att vara ung eller känns detlättare?
Varför du tror att det kan vara bättre att vara lite äldre?
Jag ser BARA fördelar med att vara ung förälder, man orkar med sitt barn på ett annat sätt, man har unga far&mor-föräldrar som mer än gärna sitter barnvakt. Oftast så har man inte hunnit bygga upp världens karriär som kanske går före barnet. Man kan nog lättare anpassa sig efter sitt barn när man inte är van vid att ha massa pengar & fritid, man är inte van vid restaruangbesök 6 kvällar i veckan.
8:Känns det jobbigt med ekonomin eller känner ni att ni klarar er bra?
Vi klarar oss med våran ekonomi, vi har väldigt låg hyra och inte massa olika utgifter.
9:Är det någon okänd person som har kommenterat någon under graviditeten eller nuefteråt?
Nej, har inte fått några kommentarer tack vare våran ålder men vi får ofta höra hur fin folk tycker Saga är.
10:Vill ni ha fler barn?
Om ni vill ha fler barn, när vill ni ha det?
Jag vill jättegärna ha ett litet syskon till Saga, men Kim är inte lika säker. Jag vill ha ca. 3 år mellan barnen, det är 3 års skillnad på mig och min syster & det är precis lagom!
Är det någon utav mina läsare som är ung förälder? Hjälp gärna Sandra med hennes skolarbete.
Saknar dig älskade mummi.
Minä rakastan sinua!
Önskar bara att jag sagt det så att du hörde det sista gången jag såg dig.
Fortfarande idag ångrar jag mig djupt att jag inte sa det en sista gång.
Men jag hoppas du vet att jag älskar dig!
Hur kommer det sig?..
Jag blir så trött på mig själv!
Lilla älskade Saga ligger och sover på soffan, ser det inte skönt ut?
Mamma passar på att surfa medans lillan laddar batterierna..
Relaxar i pappas famn, tryggare kan ingen vara.
Saga ligger och sover i min famn på BB
Hos pappa sover jag allra bäst.
Världens finaste, jag älskar er!
Jag har fortfarande inte packat den där jädrans BB-väskan... (37+6)
Hade ju tänkt att jag skulle hinna vila en stund innan jag måste sätta igång med allt, men jag tror inte att jag hinner...
Nu har posten kommit och jag fick inget brev från Sös, hoppas på att det kommer imorgon då, annars får jag ta och ringa dit. Tänk om jag får tid tills på fredag, det vore ju helt underbart..
Vad är det med folk igentligen?..
Träffade en arbetskamrat idag vid Södersjukhuset, för det första så kände hon inte igen mig, men när hon väl kom ihåg vem jag var så var hennes första och enda kommentar "Ojdå, så svullen du har blivit i ansiktet. Måste springa nu, Hej Då!". Men tack för den du, HYGGLO!!!!
Äntligen!! (37+3)
Men nu, nu är den äntligen här!! Jag känner mig så pirrig inför allt det som komma skall!
Jag kan fortfarande inte förstå att JAG (och "lilla" fina Kim) om några dagar (!!!) kommer gå runt här i Farsta och sjuva på våran barnvagn med lilla, lilla Orvis i. Vi kommer ju vara så stolta som har fått världens finaste bäbis..
Jag är så nyfiken på hur du ser ut lilla Orvis, har du din pappas vackra ögon? Hoppas det.. Har du mycket hår på huvudet. (Jag började få hår på huvudet efter min 1-års dag) Har du rött hår, som din far?
Jag är så nyfiken på hur du är lilla Orvis, har du din mammas hetsiga finska temprament? Är du lika genomsnäll som din pappa? Envis är du säkert, med tanke på hur envis mamma och pappa som du har!
Helt otroligt att man kan älska ett ofött barn så himlans mycket.
Tack alla! (37+2)
Kan inte var nog glad och tacksam för att alla som vi känner, och som vi inte känner, (läsare till bloggen alltså, fast det känns som att man känner de personerna eftersom att man följer deras vardagsliv och tankar kring det mesta i deras bloggar) stödjer oss i vårat beslut.
Har sedan igår haft ett konstigt rus i kroppen, tror att det kanske har med att göra att jag förstått litegrann att snart så kommer vi har våran vackra underbara lill* bäbis hos oss! ♥
Men samtidigt som att allt är så självklart hur vi vill göra och att både jag och Kim är inställda på kejsarsnitt så kommer ju de där tankarna på natten, varför ska just vi behöva uppleva oturen att ha ett barn som ligger i säte? Jag vill ju så gärna föda vaginalt. Man känner sig inte som en riktig kvinna när det inte går som det ska... Men det viktigaste är ju att vårat barn föds och mår bra!
i r r i t e r a n d e . (32+2)
Dessutom är det ju skitdåligt väder, det gör ju inte saken bättre heller...
...Men, efter regn kommer SOLSKEN!!
(Hoppas jag och Orvis)
Första arbetsdagen efter semestern. (32+1)
Jag lääääääängtar tills vattnet går eller tills värkarna börjar, hoppas bara att våran lill* Orvis vänt sig tills dess.
Lite sol har jag hunnit lapa idag, vi är ju inte allt för bortskämda med vackert väder och sol i det här landet den här sommaren, lika skönt är väl det för mig och alla andra som är gravida nu i sommar.
Såhär hoppas jag på att få ligga och lata mig t.o.m. den 18/9
(Tjejen på bilden har inget samband med texten)
usch så hemskt!
Tur att jag och "K" valde en vanlig fyrhjulig vagn.
Inte för att det betyder att den är 100% säker,
men alla dessa modevagnar känns sååå "Hollywood", på något sätt..
städastäda varje freda´, det tycker jag e kuuuuul! (31+5)
Har ni någonsin sett ett mer praktiskt klädesplagg? Det är ju suveränt för en som mig som älskar att ha det städat, och så får ju den lill* bäbisen motion. SUVERÄNT! Jag får bara hoppas att Orvis inte är dammallergiker eller att h*n är rädd för dammråttor. ;)
slapparsöndag (31+4)
Ingenting av det vi tänkt göra blev av, vi kände bara för att slappa och mysa idag, vi har lagat mat och bakat. Sett på film och myst. Vid 21-tiden åkte vi hem till min mamma för att hämta Aisha och Ester som vi ska vara hundvakt åt tills på onsdag. Eftersom att vi inte gjort något speciellt idag så har jag heller inget särskilt att skriva om, så idag så blir det ett kort inlägg.
Jag och "K" har länge pratat om att göra gipsavgutning på magen, har läst på lite olika sajter och de rekommenderar att man gör det någon gång v. 36-37. Jag har funderat på att måla gipsavgutningen i guld och sedan när Orvis får ett eget rum så ska avgutningen fungera som lampskärm. Det är ett häftigt minne, för jag tror jag kommer sakna min mage massor. ♥
Jag längtar så himla mycket efter Orvar, trots att det bara är 58 dagar kvar till den 18/9 så känns det som en hel evighet...
Det här är Esther
bio & middag = bekymmer? (31+2)
Ingen action-film, och grabbarna när ju inte vara allt för förtjusta i att gå på någon romantiskt"tjej"film..
Någon som har något tips på vad man ska se? Är det någon som har sett "Från andra sidan" med b.la Calista Flockhart? Är den bra eller dålig? Ge oss lite tips nu! :)
Vad ska ni göra idag och under resten av helgen?
Pratade med min mor för en stund sedan och hon frågade om jag kunde tänka mig och vara hundvakt i början på nästa vecka. Åh, så mysigt att få passa Aisha och Esther. :) De är två små Chinese crested powder puffs ("Kinesiska nakenhundar MED hår"), tyvärr har jag inga bilder på dem på den här datan, men de är världens finaste och goaste hundar.
Inatt har jag haft lite ont/känt obehag i magen, till och från hela natten, så har inte sovit så jättebra, men jag undrar vad det kan vara, känns nästan som mensvärk eller ägglossning. Som tur är så har det gått över nu.
Jag har sådan idé-torka idag, har absolut ingen aning om vad vi ska äta till middag, frågar jag "K" så svarar han tacos, utan att tveka, men det är sååå tråkigt tycker jag. HaHa.. Är det någon som har någon idé på något gott men relativt lättlagat? Jag älskar fisk! (men det gör inte "K", men eftersom att jag lagar maten så bestämmer jag också vad det ska bli för mat, min far lagar världens godaste laxsås som man ska ha pasta till, mums, men det är säkert jätteavancerat...). Är supersugen på hemmagjorda köttbullar med potatismos/mjölkstuvade makaroner, men har aldrig lagat köttbullar, har någon nåt bra recept på köttbullar??
Är ute på landet och kurerar mig (29+6)
Av någon anledning så får jag ont i magen och blir illamående på kvällarna, har blivit de de sista 3 kvällarna iallafall. Igår var vi och tittade på en superfin 3:a i Bandhagen som vi är mycket intresserade av, den var ljus och fin, smakfullt renoverad. Det var dock inte världens finaste färg på väggarna, men vi har ju nästan en ingift målare i släkten, min systers pojkvän är målare, så han får råda bot på de där väggarna.
Så nu får vi hålla alla fingrar och tår att vi får ihop till kontantinsatsen och sedan vinner budgivningen.
Som sagt, är ute på landet och tar det lugnt, här är det fint väder, men det är ganska kallt.. Jag åker hem senare idag, för jag jobbar förmiddags-pass imorgon.
Helt sjukt att imorgon är det bara 9 veckor kvar till beräknad förlossning, hoppas att Orvis behagar att komma ut till oss liiiite lite tidigare, jag orkar inte vänta, samtidigt som det känns som att tiden går för fort och att man inte hinner med "allt man ska" innan förlossning, så känns det som en hel evighet till den 18/9. Jaja, ut ska h*n ju iallafall ♥
Lite namn som vi tycker är fina och kan tanka oss att Orvis kan få heta sen när h*n kommer ut.
Jag och "K" är överens om (= vi båda tycker dessa namn är fina och kan tänka oss dem);
Nova och William
Jag gillar;
tjejnamn Engla, Emilia, Embla & Linnéa
killnamn Wiggo & Bror
"K" gillar;
tjejnamn Sara & Mina
killnamn han har inga förslag
Tänk jag, som har svårt att välja glass på ICA (jag får beslutsångest), för tänk om jag ångrar mig sen när jag ätit upp glassen. Tänk att JAG (eller självklart VI) ska välja ett namn, som vårat älskade barn ska känna sig STOLT över att bära. Herregud, hur ska detta gå?? Vi har iallafall kunnat kompromissa så pass mycket så att vi är överens om att Orvis bara ska ha ett namn (det är tradition i min släkt att bara ha ett förnamn), men istället så får h*n "K"s efternamn.
tomhet i skallen = bloggsemester? (29+2)
Idag skickade jag iallafall in ansökan om havandeskapspenning, så nu får jag hålla alla fingrar och tår att jag blir "godkänd" och får vara hemma och mysa med magen och ta itu med alla 1000-tals saker som jag "måste" göra. Det verkar inte hjälpa att folk säger, du behöver inte de, och inte de och inte de, lugna ner dig Anna, allt bäbisen behöver är kärlek, trygghet och bröstmjök... Perfektionist som jag är vill jag att allt ska vara helt perfekt när min älskade och efterlängtade Orvis behagar att komma ut till oss. ♥
Jajuste, jag lovade ju att jag skulle skriva vad jag tyckte om filmen "Transformers", som jag såg i tisdags med mina systrar. För att vara en action-film, så var den bra, action-filmer är verkligen inte min grej. Filmen var mycket spännande, men det var lite mycket pang-pang och slagsmål för min smak.
Nu har vi alltså gått in i den 30:e veckan, tänkte lägga in lite information om vad som händer med mig och hur Orvar utvecklas. Informationen har jag hittat på www.minbebis.se
Bebisen : Bebisen väger ca 1400 g och är 38 cm lång. Hjärnan växer ihop mer och mer för att få plats i kraniet. Det börjar bli trångt, men din bebis kan faktiskt slå en kullerbytta inne i livmodern.
Du : Måttet på livmodern är ca 28-31 cm. Många tycker att det är full fart i magen den här tiden. Det finns även de som säger att så som barnet är i magen blir det även när det är fött. Du kan påverka hur du mår med rätt kost, motion och vila. Ät efter tallriksmodellen så får du i dig ordentlig med vitaminer.
Kram, kram & på återseende, jag vet dock inte när jag skriver, men håll ut! :)
