Big girls don´t cry.
Läste precis igenom min förlossningsberättelse, jag vet inte hur många gånger jag läst igenom den sedan jag skrev den. Men en sak är säker, jag gråter mer och mer för varje gång. Dessutom har jag med Kims hjälp kommit på att de spelade just Fergie-Big girls don't cry på radion när (kommer inte riktigt ihåg) lillan antigen precis var född eller när själva operationen var över. Tror mest på det sista alternativet, men som sagt, är in 100% säker. Så hur tror ni jag reagerar varje gång de spelar den underbara låten? Kunde de ha spelat en mer passande låt? Nej...
Så tar er tid, sätt på låten här över, gå in och läs förlossningberättelsen ännu en gång och rycks med i våran lycka över våran Saga och hennes födelse.
Glädjetårarna rinner, och när jag tittar ner på min älskade fjantfia så gråter jag en skvätt till, men bara för att jag är så lycklig över att jag fått bli mamma till världens underbaraste tjej!
MAHAHAHAAHHAHA! har du frågat kungen? den var ju klockren ;) Har aldrig du sagt något roligt i sömnen?
Jag gråter också när jag läser min förlossningsberättelse, fortfarande 7 mån senare! Och när jag ser filmen gråter jag ännu mer. Ja, visst är det så - Big girls CRY! (a lot)
Jag känner mig bara stolt att fött två fina pojkar en med akutkejsarsnitt och vaginalt. Men gråtit , nä..jag bara känner mig fullkommligt kvinnlig. Tur att vi alla är olika. / ahnna
Den låten är så fin :)
Jag har funderat på om det finns några nackdelar med planerat kejsarsnitt? Jag har fått bilden av att det skulle vara rätt behagligt att veta när barnet kommer och då förbereda sig på det. Dessutom så verkar ju förlossningen gå rätt smidigt till då. Vad anser du? Kraam!
Josefin: Egentligen är det ju inte så konsigt att man gråter när man läser & ser tillbaka på det absolut häftigaste man NÅGONSIN kommer få vara med om. Jag menar, hur många barn du nu än kommer föda, så kommer Alvins födelse alltid vara din första förlossning och det är ju speciellt.. Men t.o.m jag gråter för eran film. HaHa.
-
Ahnna: Ja, det är tur vi är olika. Men jag vill bara poängtera att jag gråter av lycka, ingenting annat!
-
Mimmi: Klart att det finns nackdelar med snitt, för det första är det en STOR bukoperation, och operationer är alltid en risk. + Att bäbisens kropp kommer inte igång på samma sätt som en gör när den "trycks ut" vid en vaginalförlossning. Fick jag välja hade jag absolut valt vaginalförlossning. Ja, för mig har det gått smidigt, men jag vet att inte alla återhämtar sig lika fort. Vissa har men i många år efteråt. Det är även vanligare att mamman får förlossningsdepression när hon blivit snittad. Det är även vanligare att mammor som är snittade har svårare med mjölkproduktion och amning.. Vill du veta något mer så hojta till! Kram
Men okej, vi säger så här: JAG MÅR SKIT BRA SÅ ÄR ALLA NÖJDA?!?!? Ps: Märk INTE ord till din fördel.
Och ett till Ps: Du känner inte mig. Du känner bara min blogg.
Emma: Det handlar inte om att du ska må skit bra. Jag ställer en enkel fråga, varför måste du då genast vända taggarna utåt? Jag förstår verkligen INTE hur jag märkt ord, du får gärna förklara vad du menar.
Har heller ALDRIG påstått eller antytt att jag känner dig. Eller?
Och du stödjer Nathalie när hon säger att ett barn är; "inte ett dugg bättre", "att hon VERKLIGEN inte tycker om det barnet" & "damn, that's an ugly baby" ????? Så säger man INTE om ett OSKYLDIGT BARN! Men ni Sthlmare har ju en annan attityd, that's for sure.
Jo, det är det det handlar om. Ni stör er över att jag har skrivit att jag är demprimerad för ni tycker inte att jag är det utifrån min blogg. Men jag säger ännu en gång: Ni känner inte mig så ni borde egentligen inte ge mig en diagnos.
Jag mår inte "lite dåligt" som du säger. Jag har en ENORM sorg inombords som har gjort att jag varit deprimerad, haft ångest & fått ångestattacker. Varför är det så svårt att acceptera?
Fakta om depressioner: Symtom kan vara: nedstämdhet, att man känner sig sorgsen & ledsen, sömnstörningar & ÅNGEST. För att man ska "få" kalla det depression så måste man uppfylla 5 krav som har förekommit under minst en tvåveckorsperiod. Och JA, jag "uppfyller" dessa "krav".
Emma: VART skriver jag att jag stödjer Nathalie? Jag skrev att JAG förstår att alla inte kan tycka mitt barn är vackert, men vad gör det? Så länge jag och Sagas pappa älskar henne & tar hand om henne så att hon mår bra, så räcker det. Sedan om jag håller med Nathalie fullt i det hon skriver eller inte, anser inte jag spelar någon större roll. Jag frågade dig vad du menade med det DU skrev, för jag förstod inte vad du menade. Och att jag tkr detta har absolut ingenting att göra med att jag är Sthlmare eller inte, det var bara töntigt skrivet av dig. Men du verkar ju leva i din lilla bubbla, så fortsätt göra det... Du kanske hamnar i en allvarlig depression om någon tar hål på bubblan, men ni bybor verkar ju reda ut era depressioner över en kafferast, eller kanske t.o.m. på uppvaket efter en operation? Men vad vet jag, jag skriver ju bara hur jag uppfattar dig efter hur DU framställer DIG själv i DIN blogg..
Emma: Okej, nu tycker alla synd om dig, buhuhuhuh. Nöjd?
Å du, nästa gång du "citerar" mig, flytta in på situationstecknet, för att "lite" nere "lite dåligt" är två helt skilda saker. Jag hade lika gärna kunnat skriva "mycket" nere som "lite" nere. Som du skrev, jag känner dig inte, därför kan jag inte förklara hur du (eller andra heller för den delen) känner sig. Använde mig därför av situationstecken.
in=inte
Nej, men då frågar jag dig: Vad tycker du om det hon skrev? Det där om barnet.
Nej, jag är inte nöjd för du går till personangrepp! "Men du verkar ju leva i din lilla bubbla, så fortsätt göra det... Du kanske hamnar i en allvarlig depression om någon tar hål på bubblan, men ni bybor verkar ju reda ut era depressioner över en kafferast, eller kanske t.o.m. på uppvaket efter en operation? " Hur kan man skriva något sådant? Svara mig på det? Nu när jag just skrivit; "Fakta om depressioner: Symtom kan vara: nedstämdhet, att man känner sig sorgsen & ledsen, sömnstörningar & ÅNGEST. För att man ska "få" kalla det depression så måste man uppfylla 5 krav som har förekommit under minst en tvåveckorsperiod. Och JA, jag "uppfyller" dessa "krav"."
Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. Det var inte därför jag skrev. Jag skrev för att dela med mig av mina erfarenheter & för att alla tjejer ska vara stenhårda med att dom t ex kollar moderkakan efter en förlossning för annars kan det gå som det gick för mig. Men jag hade heller inte förväntat mig att folk skulle bete sig som du gör & håna mig.
Emma: Som jag skrev, egentligen är det inte relevant vad jag tycker om det inlägget för det är inte därför som du och jag diskuterar med varandra, vi diskuterar om att jag inte förstod vad DU menade med det DU skrev och då vände du taggarna utåt.
Men, det är onödigt att säga att någon är ful. Resten av det om barnet och familjen kan jag inte uttala mig om eftersom att jag inte vet vem hon syftar på och vad denna person gjort/gör. Varför är det så viktigt för dig? Varför tar du så illa upp?
Det du ser som personangrepp mot dig anser jag att " Men ni Sthlmare har ju en annan attityd, that's for sure." är lika mkt personangrepp mot mig i sånt fall. Jag svarade redan på det där om dina 5 uppfyllda krav, "Postat av: Anna
Emma: Okej, nu tycker alla synd om dig, buhuhuhuh. Nöjd?"
Jag hånar inte dig, jag skriver vad jag anser är en depression eller inte.
Emma: Vill du fortsätta diskussionen får du gärna skriva dina åsikter i ett mail på Familjeliv.se där heter jag Annaaa86.
Jag har skrivit ett mejl till dig.